Right back at ya

vet inte riktigt vad jag ska skriva... känner mig bara allmänt uppgiven nu..
känns så jävla tråkigt att jag ska reagera som jag gör, men klart med viss befogenhet... man kan inte  göra hur man vill när man vill.. funkar inte så, eller jo för vissa gör de ju faktiskt de..
vet inte vad jag tycker, tänker eller känner... stänger av nu.. orkar inte mer, vill inte mer... de räcker helt enkelt..
dags att flytta igen.. komma ifrån.. lämna allt...
känns nog visserligen bra.. kanske ta tid för mig själv, utan att behöva tänka på  ngn annan.. men vet inte om de är ngn bra idé att fortsätta såhär.. vet att jag inte kan fortsätta fly ifrån var gång de blir jobbigt.. nu är de ju klart så att denna chansen kan jag bara inte gå miste om.. de är en jätte bra tjänst och kommer absolut att hjälpa min karriär i rätt riktning..
men som vissa har sagt innan, de är inte allt med en karriär.. Inte?! vad ska de vara då? tyvärr men jag delar inte den inställningen alls.. klart har man familj så är de klart de viktigaste.. men för mig är jobbet viktigare och skulle aldrig få för mig att låta någon annan komma ivägen för den.. skulle aldrig tillåta mig själv att styras av ngn annan på det planet...
vet att jag gör de annars och de är verkligen de jag avskyr mest hos mig själv.. att jag är så satans svag..
måste ta tag i mitt liv och bli starkare.. förstår inte hur jag kan va så olika privat & i arbetslivet...

ska visa lägenheten för 2 st idag, en 3e imorgon... hoppas ngn av dem tar den så jag slipper ha de hängande över mig..
hade kunnat flytta nu idag utan problem... är så less på allt nu...
tanken att ens behöva gå till jobb imorgon & fortsätta upplärningen gör att jag vill spy..
nä nu skiter jag i detta...