barn!?
idag har vi haft lite intressanta diskussioner, vi hade samma inställning till de mesta men även fast vi dela åsikt är de kanske en annan sak i verkligheten.. & jag e lite nyfiken på va andra tycker..
är man egoist om man inte vill ha fler barn för man har barn sen ett tidigare förhållande?! jag kan tycka både och.. visst att de kan kännas orättvist mot den nya man träffar men sen samtidigt, vill man inte ha fler så vill man inte ha fler.. då ska man inte behöva ha dåligt samvete för att den andra vill ha.. de är ju något man får diskutera innan man går in i ett förhållande med barn.. eller tänker jag helt fel??!
de andra är hur man ska vara i förhållandet om man bestämmer sig för att skaffa ett gemensamt barn.. jag tycker att man måste behandla barnen lika.. men visst de knaske inte är så lätt om ett barn bor där alltid & de andra 2 bara bor där varannan vecka.. men på något sätt måste man ju få dom att känna sig lika hemma i familjen, för trots allt är man en familj alla inte bara 3 för att man bor så.. man får inte göra skillnad... som sagt det är säkert mycket lättare i teorin än i verkligheten men jag tycker de är väldigt viktigt.. som jag tänker skulle jag aldrig kunna göra någon skillnad på mitt barn & hans barn.. de är en självklarhet för mig...
de är verkligen inte lätt när föräldrar delar på sig men man måste alltid se till barnens bästa.. eller de tycker jag iaf..
lite känsliga & jobbiga ämnen men rätt väsentliga..
Jag tycker inte att man är egoist om barnen har blivit relativt stora och man inte vill starta om som småbarnsförälder igen. Men har man redan små barn, vad är då skillnaden på att ha tre istället för två? Ingen tycker jag! Ämnet ska helt klart diskuteras innan men ger sig in i förhållandet så båda står på det klara med vad om gäller. Jag vet att du är väldigt barnkär och tycker säkert om andras barn lika mycket som du skulle göra med ett eget. Fast jag tror ändå att det skulle vara en viss skillnad. Det är nog något alldeles speciellt med ett eget barn och det är nog svårt att inte skämma bort det. Sen å andra sidan kanske man hittar på mer saker och skämmer bort styvbarnen lite grann den veckan eller helgen de är hos "er". Det är en svår grej men jag tror aldrig att det kan bli riktigt rättvist. Jag själv skulle nog ha det väldigt svårt i situationen "mina och dina barn":/ Kramar
Jag som själv bara har halvsyskon säger så här ;) mina syskon på min mammas sida har samma pappa, men jag har en annan. Deras pappa har alltid behandlat mig väl & alltid sagt att han har 4 barn. Jag kallade honom för pappa, vi levde tillsammans i 17 år. Pappas fru kommer jag jättebra överrens med. Men sen är jag ju vuxen nu. Det är inte så att jag bor där varanan vecka eller så. Lite skillnad på ålder & så. Men det är tist om man träffar någon som har barn sen tidigare och man själv inte har & den andre inte vill. Men jag tror att det löser sig ändå. (om dem kanske inte har 12 barn sen tidigare hehe)Sen är det kanske vanligare att båda har barn sen tidigare och då är det lättare. Ja, vad vet jag ;) puss puss
