Right back at ya

idag har vi haft lite intressanta diskussioner, vi hade samma inställning till de mesta men även fast vi dela åsikt är de kanske en annan sak i verkligheten.. & jag e lite nyfiken på va andra tycker..
är man egoist om man inte vill ha fler barn för man har barn sen ett tidigare förhållande?! jag kan tycka både och.. visst att de kan kännas orättvist mot den nya man träffar men sen samtidigt, vill man inte ha fler så vill man inte ha fler.. då ska man inte behöva ha dåligt samvete för att den andra vill ha.. de är ju något man får diskutera innan man går in i ett förhållande med barn.. eller tänker jag  helt fel??!

de andra är hur man ska vara i förhållandet om man bestämmer sig för att skaffa ett gemensamt barn..  jag tycker att man måste behandla barnen lika.. men visst de knaske inte är så lätt om ett barn bor där alltid & de andra 2 bara bor där varannan vecka.. men på något sätt måste man ju få dom att känna sig lika hemma i familjen, för trots allt är man en familj alla inte bara 3 för att man bor så.. man får inte göra skillnad... som sagt det är säkert mycket lättare i teorin än i verkligheten men jag tycker de är väldigt viktigt.. som jag tänker skulle jag aldrig kunna göra någon skillnad på mitt barn & hans barn.. de är en självklarhet för mig...

de är verkligen inte lätt när föräldrar delar på sig men man måste alltid se till barnens bästa.. eller de tycker jag iaf..

lite känsliga & jobbiga ämnen men rätt väsentliga..

har suttit & funderat  & gråtit en hel del ikväll... jag ska va jätte glad för många saker i mitt liv.. de är jag verkligen.. men hur mycket jag än försöker fokusera på de positiva sakerna så kommer jag inte ifrån att jag verkligen avskyr de andra...
jag har levt för jobbet & de har underlättat jätte mycket men jag vet att jag kan inte gömma mig bakom de.. de är vissa andra bevis på att de blir bara sämre...

sommaren förra året va så härlig.. jag hade en massa tid med mina sötisar i skåne under semestern & verkligen bara njöt av allt... kände att jag va nöjd med det mesta trots att jag längtade till skåne... den dagen som förändrade allt vaknade jag av ett jätte sött sms från lillen & bestämde att jag skulle åka hem & överraska familjen.. va på toppen humör mesta delen av dagen fast jag blev fast på bromma & inte kom med de första planen.. blev på toppen humör igen när mina söta svägerskor hämta mig vid tåget & vi körde till pappas invigningsfest.. efter ett tag på festen fick jag sms & jag va så chockad när jag fick smset att jag inte kunde stanna kvar inne på festen... sprang ut & ringde till josselinen... de va HAN.. jag trodde aldrig att jag skulle höra ngt från honom eller någonsin se honom igen efter hur de slutade mellan oss.. jag har gråtit så otroligt mycket över honom & jämförde alla med honom.. svarade på hans mess & sen messade vi lite fram o tillbaka...
som tur va varade festen & efterfesten långt in på natten så hade inte så mkt tid att refelktera över de.. lördagen va hemsk... jag grät konstant... samtidigt som jag va jätte glad att han hörde av sig var de oerhört jobbigt eftersom jag inte ville att de känslor som jag hade förträngt skulle komma fram igen...
efter ngn vecka kom han upp.. vi fika med nga av hans kompisar.. jag vågade inte titta på honom när jag pratade med honom.. som tur va satt vi bredvid varandra så de va lugnt.. efter fikan skulle dom vidare & jag skulle hem.. han messade direkt efter... lika sött som alltid... ringde josselinen efter & va såååå överlycklig att jag inte hade fallit som jag trodde att jag skulle göra...
dom gjorde va dom skulle & vi träffades på kvällen igen.. de skulle vi aldrig ha gjort.. efter de va jag fast igen...
jag avskyr mig själv för att jag utsatte mig själv för det.. jag visste om de från början men jag vet att om jag hade låtit bli hade jag ångrat de för alltid...
det finns absolut inget bättre än tiden vi får tillsammans.. ingen kan få mig att må så bra.. men den andra tiden är jätte jobbig och jag vet inte hur länge till jag orkar.. vi har haft nga  månader tillsammans nu & vi har gått igenom en del.. tyvärr har han inte stöttat mig så mycket som han borde under julen men jag förstår honom.. de är inte lätt för honom heller.. jag vet det, men jag kan ändå inte bara va nöjd... jag är så oerhört rädd att de ska bli som förra gången men jag tror för mycket på honom för att han ska kunna göra så...
på onsdag får jag besked om eller när jag ska flytta.. tanken på att lämna landet & lämna honom gör så oerhört ont.. jag vill inte.. men jag vet att de är en jätte chans för mig arbetsmässigt.. dessutom är jag säker på att jag kommer få de jätte bra där borta med catharina & douglas.. 
men jag vill ju ha vårt liv.. jag vill ju att de ska va han & jag.. skulle de bli så vet jag att de hade inneburit stora omställningar för mig.. jag är van vid mitt liv, där jag har mig själv att tänka på, han kommer upp varannan eller var 3e vecka & stannar nga dagar... hade de b livit vi hade de kommit in 3 personer i mitt liv...
jag vet att jag borde fokusera på annat men de tar så stor del av mina tankar..
nu ska jag försöka sova istället för att må dåligt över detta mer idag...

den 21/1 får jag de definitiva beslutet.. börjar kännas lite pirrigt i magen faktiskt..
pratade lite med m om de & va de faktiskt kommer innebära.. är lite kluven men tror absolut de blir de bästa..
men mycket att stå i innan.. fixa & dona, säga upp & hyra ut.. ja listan kan göras lång..
tänk va ifrån alla mina älskade vänner så länge..

dags att jobba lite igen..

idag känns de som jag har en alien inuti mig som försöker trycka ut mina organ.. känns inte helt underbart faktiskt, men med lite värktabletter blir de tipp topp...
fick höra igår av hjärtat att äntligen är min underbara Sofie tillbaka, inte längre den negativa & sura..
kändes ju rätt skönt.. & de känns lite lättare nu.. slippa gå & må dåligt & oroa mig.. bara resterande som ska falla på plats oxå.. men men de kommer eller hur sussi.. en dag står vi där & räcker långnäsa.. hihi... synd om dom då..

satt & prata med en massa trevliga människor igår..

tänk va vissa människor sätter spår i ens liv & va många olika sorters relationer man har till folk..

Även fast jag inte har så jätte bra kontakt med alla mina "gamla" vänner just nu så finns de dom som verkligen har en speciell plats i mitt hjärta... känns tråkigt att vi kommit ifrån varandra men men allt händer av en anledning heter de ju..

just nu känns de som det kan vara en bra idé att åka iväg dom månaderna, få lite distans till allt..

fundera ut vad jag vill, vad jag känner & är de som jag känner nu så kommer de bli så i slutändan...

de måste jag tro iallafall..

tack för igår... ni gjorde min dag idag väldigt mycket lättare...

imorse när jag vaknade tänkte jag att idag ska jag försöka va på gott humör.. inte tänka så mkt på allt de dåliga utan försöka fokusera på de bra (?)
lyckades så långt att jag kom till jobb, jobbade ca 35min som dessutom är INNAN min arbetstid & sen va de kört..
ibland förstår jag verkligen inte hur man tänker.. helt sanslöst...

jag vill inte längre, hur kan man bara va så trångsynta.. nu tycker jag faktiskt att det räcker.. inte nog med allt privat helvete utan de ska fan va problem med ALLT...

jag ger snart upp totalt.. varför ska jag lägga ner så jävla mycket tid & energi på att de ska bli bra när de bara blir så här..

nä fuck off...

sista veckorna har verkligen varit fruktansvärt hemska.. tänkt många gånger fram & tillbaka om de verkligen är värt de i slutändan?!
de jobbigaste borde vara över nu.. gråtit & kräkt hela förmiddagen men börjar kännas lite bättre nu..
nu borde de inte vara så mkt fysiskt kvar, utan nu är de bara alla tankar...
men de är inte så lite de... vet vad jag borde göra men vet inte om jag är tillräckligt stark för det...
jag är jätteglad för ert stöd ni har varit underbara..
men jag är värd bättre än detta, just nu känns allt så otroligt orättvist..
blir så arg & vill bara få ut de men det är så mkt jag är arg på så....

jag vill bli glad & må bra igen..

lyckades ta mig till affären & köpa nyponsoppa.. tog lite mer än 40min i vanliga fall tar de ca 5min att gå dit..
jag har så lite ork i kroppen.. orkar inte ens titta på tv.. så nu blir de sängen igen..

kanske blir sälen en weekend snart.. hoppas verkligen på de..
hade vi behövt... oerhört mycket... åka skidor, bara umgås...
till helgen skall allt vara över.. ska bli så skönt.. klarar inte de så mkt längre till...

tur att de finns små ljusglimtar här & var..

2008, kort och gott

ja delvis

19. Vilken del av 2008 var bäst? Första eller andra halvan?
jag vet inte riktigt.. första delen va bra på sitt sätt men samtidigt jobbigt, andra delen va underbar samtidigt som den va hemskare än första.. om man delar in de på 3 så va helt klart mitten bäst.. då va de inga problem.. utan bara skoj..

20. Hur tror du 2009 blir i sin helhet?
är lite tveksam, skulle kunna bli jätte bra men skulle lika bra kunna bli hemsk.. beror på vad andra tar för beslut som påverkar mig.. finns lite speciella stora beslut som väntas..